Inlagt av Sara Rydin
I hjärnan finns många områden som är aktiva när vi läser. Om något område blir skadat får vi svårare att läsa.
Cirka 20 000 svenskar får varje år stroke, det vill säga hjärnblödning eller propp i hjärnans blodkärl. Flera tusen andra får en hjärnskada på grund av trauma, olycksfall eller liknande. Synen och koncentrationsförmågan kan bli försämrade och läsningen blir svårare. Vid stroke och hjärnskada kan man också ha oturen att få afasi som innebär att den språkliga förmågan försämras.
Många känner till att en person med afasi har svårt att tala. Det är kanske inte lika känt att de flesta också får problem att hantera det skrivna språket. En del kan läsa rätt bra, men det går långsamt och kräver mycket koncentration. Andra får kämpa för att över huvud taget läsa enstaka bokstäver eller ett korta ord.
På rehabiliteringen får den som fått afasi förhoppningsvis träna hos logoped. Då arbetar man i allmänhet både med det talade och det skrivna språket. Det gäller att lära sig på nytt, men det är inte så lätt att hitta bra texter att träna på hos logopeden och hemma. Texterna ska helst vara enkla och samtidigt ha ett vuxet tilltal. En del som fått afasi tycker inte det spelar så stor roll utan plockar själva fram gamla barnböcker att träna i.
Men att plötsligt drabbas av en sjukdom eller olycka, inte klara det man klarat förut och kanske bli hjälpberoende, ger ofta självförtroendet en rejäl knäck. Hur känns det då att få en barnbok att läsa? Kanske som en ytterligare förnedring. Tanken kan bli: ”Nyss läste jag Kafka, nu sitter jag här med läsebok för sjuåringar.”
En del texter skrivna för vuxna med utvecklingsstörning kan fungera bättre. Men en person med afasi har i allmänhet andra erfarenheter och kunskaper om världen. Texter av typ svenska för invandrare försöker ofta samtidigt lära ut något om Sverige och svensk kultur, något som en infödd svensk redan vet. Det är svårt att hitta texter skrivna för den med afasi.
Talsyntes, ljudböcker och talböcker ge en möjlighet att ta del av litteratur. Men ljudboken är ingen patentlösning. En del med afasi behöver mer tid och enklare språk för att helt förstå texter eller behöver korta texter för att orka koncentrera sig och minnas. Biblioteken kan här fylla en viktig funktion.
När en informationstext är skriven på klarspråk och det finns tillgång till bra talsyntes ökar också möjligheten för flera att självständigt hålla sig informerade. Det förväntas av en vuxen människa.
Text: Ann Ander, logoped
