Lära sig att läsa eller läsa för att lära

Astrid Frylmark foto privat
2019-04-25 Astrid Frylmark, logoped, foto: privat
Läsning är komplicerat. För de många som har svårigheter kan det se väldigt olika ut. En del har svårt med avkodning, andra med förståelse. För några är båda svåra. Problem med koncentration kan vara en orsak till lässvårigheter, men också en följd av dem.

Tidigare präglades hela ämnet ”läs- och skrivsvårigheter” mest av diskussioner om svårigheter att avkoda, alltså att läsa rent tekniskt. Under senare år har även läsförståelsen hamnat i fokus. Det är det här projektet, Begriplig text, ett bra exempel på. Det är jag, en logoped som har jobbat länge, länge, så glad över.

Som logoped är jag ibland med och diskuterar åtgärder för vuxna eller skolelever som har det jobbigt med läsning. Då är det vanligt att jag utgår från en teoretisk modell som kallas The Simple View of Reading, Den enkla modellen av läsning.

Modellen tar upp avkodning och läsförståelse som två nödvändiga delar vid läsning. Om man tänker på båda dessa delar uppstår fyra möjliga kombinationer.

  1. Den säkra läsaren avkodar säkert och förstår bra. Så är det för de flesta, 75 – 80 %. Inga problem.
  2. Personer med dyslexi förstår bra men har svårt att avkoda.
  3. En tredje grupp avkodar säkert men har stora svårigheter med läsförståelse.
  4. Den fjärde gruppen har dubbla svårigheter: svårt att avkoda orden och svårt att förstå texten. Detta gäller både vid egen läsning och om texten blir uppläst.

För mig som i mitt yrke ska utreda svårigheter hos barn och vuxna gäller det att se: passar personen framför mig in i någon av grupperna? Eller går läsningen olika bra med olika typer av text?

De personer som har svårigheter med förståelse är ofta samma personer som hade det extra jobbigt med språkutvecklingen när de var små. Språkstörning, som det kallas, kan finnas kvar hela livet. När man är liten hörs det ofta på talet. Hos ungdomar och vuxna kan det ibland märkas som svårigheter att förstå eller uttrycka sig. Det finns alldeles för lite kunskap i samhället om språkstörning. Men barn och vuxna med språkstörning har alltid funnits.

Förutom avkodning och läsförståelse finns en tredje faktor. Den kallas ofta för koncentration, men kan också kallas att fokusera med motivation. Att vara här och nu i texten när man läser. Denna faktor styrs bland annat av hur mycket personen tror på sig själv. Om man är säker på att man kommer att förstå är det lätt att fokusera. Om man tror att texten är för svår är det svårt att fokusera. Svårigheter med koncentration och motivation kan därför både vara en orsak till lässvårigheter och en följd av dessa svårigheter.

Läsaren möter texten med en kombination av

  • sin språkliga kompetens
  • sin lästekniska skicklighet
  • sin förmåga att fokusera

Texterna som en nybörjare möter i första och andra klass bjuder inte på några större språkliga utmaningar. De är skrivna för att vara ”begriplig text” för alla elever. I högstadiet och vuxenvärlden däremot har perspektivet vänt. I stället för att lära sig att läsa förväntas eleverna läsa för att lära. De ska ta del av texter inom en mängd olika ämnen och stilar.

För en person med språkstörning kan texten bli svår att förstå oavsett om personen läser själv eller har möjlighet att lyssna till texten. Därför är inte inspelade texter alltid till hjälp för personer med språkstörning. Texterna passar helt enkelt inte. Inte om de ska in genom ögonen. Inte heller om de ska in genom öronen.

I yrkeslivet finns så mycket skriven text som ska läsas: regler, bruksanvisningar, informationsblad. Språksvårigheter gör det besvärligt med sådant som kan vara lätt för andra. Även om det går bra i vardagliga samtal kan det vara svårt att förstå text.

Följderna av en språkstörning ökar med ökande ålder och med skolans och arbetslivets krav. Kunskaperna om språkstörning är otillräckliga i skolan och i arbetslivet. Mycket återstår att göra. Projektet Begriplig text är ett positivt steg på vägen.

Text: Astrid Frylmark, logoped

Ämnen: Share