Forskning om läsbarhet och kognitiv tillgänglighet

Om kognitiv tillgänglighet

• Begriplighet samhällsinformation, slutrapport från projekt, Afasiförbundet. 

  Projektet försökte ta reda på vilken information som fungerar för personer som har svårt att läsa.

• Johan Borg, Ann Lantz och Jan Gulliksen, 2013, Kognitiv tillgänglighet till elektronisk kommunikation, Funka
  Rapport som tittar på olika gränssnitt (Internet, e-post, tv etc.) ur tillgänglighetsynpunkt.

Om grafisk förändring av text

• Luz Rello, Martin Pielot & Mari-Carmen Marcos. 2016. Make It Big! The Effect of Font Size and Line Spacing on Online Readability CHI ’16: ACM SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems. San Jose, CA, May 7-12.
  Lässtudie gjord på digitala texter på Wikipedia. Studien visar att en fontstorlek mellan 18 och 26 punkter (Arial) leder till färre stopp i läsningen för gemene man. Resultaten mättes med eye-tracker.

Om hur vi läser

• Holsanova, 2010, Myter och sanningar om läsning, Norstedts
• Singer Trakhman, L. M., Alexander, P. A., & Berkowitz, L. E. (2017). Effects of Processing Time on Comprehension and Calibration in Print and Digital Mediums. The Journal of Experimental Education, 1-15.
  85 doktorander läsa tryck text respektive en digital version av ett extrakt ur en bok. Läsförståelsen testades på tre olika nivåer: textens huvudidé, textens andra viktiga punkter och övrig relevant information. 
  Resultaten visar att det går lika bra att läsa digitalt som i tryckt text, om man bara är ute efter textens huvudidé. Men, när det kom till övriga resultat, gick det alltid sämre för försökspersonerna i digital text. Det vill säga, läsaren får med sig och kan koppla ihop fler viktiga detaljer i texten, när hen läser på papper.
• Singer Trakhman, L. M., Alexander, P. A. (2017). Reading on paper and digitally: What the past decades of empirical research reveal. Review of Educational Research, 87, 1007-1041.

Om Klarspråk och evidens för råden

• Wengelin, 2015, Mot en evidensbaserad språkvård, Sakprosa 7
  Åsa Wengelin har granskat de svenska klarspråksråden. Genomgången visar att mycket av forskningen bakom råden bara utgår från engelskan. Hon visar också att vissa råd är direkt missvisande eftersom de bygger på feltolkningar.
• Berger, 2016, Hur läser mottagaren? Effekter av klarspråk i läsning, magisteruppsats, Lunds universitet.
• Catharina Nyström Höög, Värdegrundstexter – ett nytt slags uppdrag för klarspråksarbetet?, artikel i tidningskriften Sakprosa 2015.
• Saga Bendegard, Klarspråksarbetets villkor i samband med EU:s rättsaktsöversättning, artikel i tidskriften Sakprosa 2015.
  Undersökning om översatta EU-texter, som visar att texterna i lägre utsträckning följer klarspråkskraven.
• Språkrådets bulletin "Klarspråk"
• Mer om Klarspråk på Språkrådets hemsida.

Om vad som är lättläst

• Forsberg, 2015, Myndigheten som pedagog – om myndigheters lättlästa texter, kapitel i "Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang".
• Forsberg, 2012, Myndigheten, texten och läsaren. Myndighetsinformation i lättläst version. Magisteruppsats, Malmö högskola.
• Rehnberg, Inte klart vad som är lättläst, artikel i Språktidningen 2012.
• Rehnberg, Lättläst är att kapa texten, artikel i Språktidningen 2012.
• Lättläst är knepigt, artikel i Svenska Dagbladet, 2011.
• Lundberg, Ingvar & Reichenberg, Monica. 2008. Vad är lättlast? Härnösand Specialpedagogiska skolmyndigheten.
• Lundberg, Ingvar & Reichenberg, Monica. 2011. Läsförståelse genom strukturerade samtal for elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & kultur.
• Sundin, Maria, 2007, Lättläst - så funkar det. Stockholm, Jure förlag AB.
• Vad är svårt med svåra ord? Lena Furberg, examensuppsats, Språkkonsultprogrammet, Stockholms Universitet, 2010.

Om att mäta läsbarhet eller begriplighet 

(LIX, Reading Ease mfl)

• Readability Formulas
  Sajt med information om olika mätmetoder för begriplighet.
• Heimann et al, 2015, A multivariate model for classifying texts' readability, The 20th Nordic Conference of Computational Linguistics, NODALIDA 2015, At Vilnius.
  Studien handlar om en modell för att klassificera text utifrån nivå av komplexitet. Klassificeringen utgår bland annat från ordförråd och hur bra grammatiskt "flyt" texterna har.
• Artikel i Skolporten från 2013 om Katarina Heimanns forskning kring att klassificera läsbarhet.

Om förenkling av text

• Denna forskning försöker sig på att förenkla ord och begrepp genom att utgå från artificiell intelligens och ett lexikon som skapats speciellt för uppgiften. Forskningen är publicerad i EMNLP- 18 https://cocoxu.github.io/publications/EMNLP2018_neural_ranking_and_word_...

Om talböcker

• Nilsson, J. (2015). Talböcker och ljudböcker. I Nilsson, J (Red.), Olika sätt att läsa: Om barn med funktionsnedsättningar och deras läsning. (2., rev. uppl. (s. 43-50). Lund: BTJ förlag.

Om (G)AKK

• Heister Trygg, Boel (2005). GAKK: grafisk AKK : om saker, bilder och symboler som alternativ och kompletterande kommunikation. Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK)