Lätt att läsa betyder inte lätt att skriva

Mats Jansson
2018-03-20 Mats Jansson, Autism- och Aspergerförbundet och tidningen Ögonblick
"En bra lättläst text lämnar inte information oskriven, 'mellan raderna', så att den som läser behöver gissa sig till vad den som skrivit menar. Många som vill ha lättläst har svårt att gissa sig till sådant som inte står i texten. Det kan vara svårt för alla människor att gissa sådant."

En kvinna med Aspergers syndrom berättade för mig hur det kan bli ibland när hon talar om att hon har asperger. Det som kan hända är att personen hon pratar med plötsligt börjar prata annorlunda. Framförallt om det är en läkare eller en handläggare på Försäkringskassan. Personen börjar prata HÖGRE och l-å-n-g-s-a-m-m-a-r-e med henne. Ibland får hon förtydliga att hon faktiskt inte har något fel på hörseln.

Det är säkert vänligt menat att de gör så. De som börjar prata på det sättet har kanske fått lära sig att den som har autism eller Aspergers syndrom behöver lite mer tydlighet än många andra. Då vill de hjälpa till genom att vara tydliga. Men det de säger blir inte tydligare bara för att de pratar högre och långsammare. Innehållet i det de säger behöver vara tydligt för att det ska bli begripligt.

Samma sak gäller text. Innehållet i det som skrivs måste vara tydligt. Att en text är lätt att läsa behöver inte betyda att den är begriplig.

Ett exempel på lättläst som saknade information
I Autism- och Aspergerförbundet fick vi en gång en fråga om vi kunde hjälpa ett projekt med att få synpunkter från våra medlemmar. Vi sa att vi kunde hjälpa till med det. Först ville vi att de som hade projektet skrev en text som berättade vad de ville göra. Vi behövde en sådan text att visa medlemmar, så att de kunde veta om de var intresserade av att hjälpa till. Vi sa att texten behövde vara så tydlig som möjligt.

Den text vi fick såg ut så här:

”Hur ska företagen kunna göra saker som är lätta att använda?
Vi tror att de måste lyssna på oss som använder dem.
Särskilt viktigt är det att de lyssnar på människor som har svårigheter.
Då kan de lära sig hur de ska göra saker som fungerar för fler.

För att hitta ett sätt för företagen att göra enklare produkter
skulle vi vilja träffa dig.
Vi vill lära oss mer om vad du tycker är svårt och hur du skulle
vilja att det var istället.
Vi träffas tillsammans med några andra människor som har
liknande svårigheter och pratar en stund om era behov.”

Det var all text. De trodde att tydligt var samma sak som enkelt. De tänkte att om en text är lätt att läsa så är den tydlig. De hade därför gjort det lätt att läsa texten. De använde korta stycken. De använde inte ord som kan vara svåra att förstå. De trodde också att tydligt var det samma som att prata HÖGRE och l-å-n-g-s-a-m-m-a-r-e. Felet de gjorde var att de förenklat genom att ta bort information som hade behövts för att göra texten begriplig.

Det fanns ingen information alls i texten. Den var lätt att läsa men betydde ingenting. Vilka var det egentligen som ville prata en stund om saker med vem? Den som läser måste gissa vad det handlar om. Texten var inte alls tydlig, den var otydlig och faktiskt obegriplig. Den var lätt att läsa men svår att förstå.

Det är svårt att skriva text som är lätt att läsa och begriplig
För att göra text begriplig behöver den som skriver hela tiden tänka på vilken information som måste vara med i texten. Om den som skriver inte tar med den information som behövs så hjälper det inte om texten är lätt att läsa, då blir den inte begriplig för den som läser i alla fall.

Vi människor fungerar på många olika sätt. Det är många som vill och behöver ha lättlästa texter. Därför är det viktigt att det finns bra lättlästa texter. Att de är lätta att läsa betyder inte att de är lätta att skriva. Det är svårt att skriva text så att det blir lättläst och så att all nödvändig information kommer med.

En bra lättläst text lämnar inte information oskriven, ”mellan raderna”, så att den som läser behöver gissa sig till vad den som skrivit menar. Många som vill ha lättläst har svårt att gissa sig till sådant som inte står i texten. Det kan vara svårt för alla människor att gissa sådant.

Internet har gjort det lättare att använda bild, ljud och film i samband med information och text. På mobiltelefoner och datorer går att göra så att den som läser själv kan välja hur texten ska se ut, vilken färg och storlek det ska vara på texten. Med digital teknik kan vi använda fler olika sätt att göra information lättare att ta till sig för fler människor. Men vi måste fortfarande tänka på vad det är vi vill att läsaren ska ta till sig. Vi måste alltid tänka på vilken information som måste vara med för att en text ska bli begriplig.

Text: Mats Jansson, Redaktör för tidningen Ögonblick

P.S. De som hade projektet i exemplet förstod snabbt att det hade blivit tokigt. De skrev ny text som innehöll den information som behövdes så att texten var både lätt att läsa och begriplig. De gjorde ett bra jobb, men exemplet visar hur lätt det kan vara att missa vad som gör en text begriplig.

Ämnen:

Länkar

Tidningen Ögonblick
Afasi och aspergerförbundet
Share