Inlagt av Ester Hedberg
En fredag i mars samlades ett 50-tal personer, för att diskutera hur text och information kan bli enklare att förstå. Projektet Begriplig Text hade bjudit in både experter, producenter och användare. Den panel som gav flest konkreta tips, var panelen med representanter från fyra funktionshindersorganisationer.
Magnus Gustafsson från Afasiförbundet fick en stroke för 20 år sedan. Vid en stroke förstörs det som tidigare var automatiserat. Man kan likna det vid ett bibliotek som sprängs. Orden finns kvar, men de hoppar runt som ping-pong-bollar. För läsning behövs lugn och ro, menar Magnus.
– Det måste kännas meningsfullt att läsa, för det tar lång tid.
Magnus Gustafsson berättade om när han skrev ett mail till sin läkare. Då var han inloggad på hemsidan Vårdguiden 1177. Magnus behövde lång tid för att formulera sig. Plötsligt, efter 30 minuter, sa det poff och mailet försvann. De som hade byggt hemsidan, hade inte räknat med att det kan ta lång tid att skriva mail.
Lisbeth Flodman talade för Dyslexiförbundet i panelen. Hon betonade att innan hon börjar läsa en text, vill hon veta vad den ska handla om.
– Jag vill ha en förförståelse, så att jag blir motiverad att läsa allt. Om jag inte är motiverad att läsa, varför ska jag göra det då? Facebook är enklare än formell text. Där får jag skriva som jag pratar. Smilies är också bra .
Lisbeth Flodman berättade att hennes teckningar och krumelurer, som hon ritade i skolböckerna, hjälpte henne att minnas innehållet. Hon tipsade också alla experter som lyssnade att använda ojämn högermarginal i sina texter.
– Det är viktigt att texten får ett flyt och en rytm. Om raden bryts mitt i en fras, blir det svårare.
Gunilla Westerlund från Afasiförbundet och Talknuten pratade om språkstörning. Vid stress ökar problemen.
- Vi behöver lugn och ro när vi ska prata och läsa. Jag vill inte bli avbruten, när jag tar ett andetag.
Att läsa på offentliga ställen, som på ett tåg eller i ett väntrum, är uteslutet.
– Jag tappar tråden, om det finns saker runt om som stör. Jag lyssnar hellre.
Malin Nilsson från FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) föreläser ibland. Hon har en lindrig utvecklingsstörning och har gått i särskolan hela sitt liv. Malin gillar ljudböcker, där hon kan få egna bilder.
– Om jag läser en vanlig bok, kommer jag kanske till kapitel fyra av tolv, även om det är intressant.
Tidningarnas nyhetsappar ger hon MVG. Där presenteras nyheter i kortformat. Om hon får en kallelse till Folktandvården eller Försäkringskassan vill hon veta; tid, plats och vem hon ska träffa.
– Det ger mig en möjlighet att förbereda mig, så jag blir lugnare och känner mindre stress.
Hanna Danmo, Autism och Aspergerförbundet betonade att många vill både läsa, lyssna och se bilder och diagram. Filmklipp underlättar för många på internet, men på webben finns det andra fallgropar.
– Om det blinkar och är allmänt rörigt på en hemsida, så är det svårt att begripa informationen. Enkäter har ofta för många svarsalternativ. Det är förbryllande om man som jag har beslutsångest. Men det är bra när man kan boka saker på nätet, om man ogillar att ringa, sa Hanna Danmo.
Under dagen deltog även personer som jobbar med läsbarhet och språk på olika myndigheter, organisationer, universitet och företag.
Deltagarna i panelen skickade med följande tips, för att göra text och information mer begriplig:
- Korta meningar
- Luftig layout
- Bra rubriker
- Större typsnitt
- Ojämn högermarginal
- Bilder och skisser
- Sätt saker i ett sammanhang, t ex landet Sudan.
- Förklara krångliga ord
- Sammanfatta
- Berätta var den som vill kan läsa mera.
Text: Ylva Bjelle
