Läsombud som skapar läslust

Bitte Sahlström, årets läsombud, tar emot blommor från David Södergren-Medin, MTM. Foto: MTM
Bitte Sahlström, årets läsombud, tar emot blommor från David Södergren-Medin, MTM. Foto: MTM
Läsombud läser för personer med kognitiva problem. Men hur fångar man egentligen läslusten och intresset för böckerna? Läs hur Årets läsombud 2018, Britt Marie Sahlström gör.

 

Britt-Marie, eller Bitte som hon kallas, har länge arbetat på daglig verksamhet i Östhammar. I våras blev hon tilldelad priset som "Årets läsombud" från Myndigheten för tillgängliga medier.

Att vara läsombud innebär att hon arrangerar schemalagda lässtunder/pratstunder med grupper av vuxna personer med olika kognitiva problem. 

 

Ibland arbetar hon med mindre grupper, för att en person kanske behöver vara ensam, i en mindre grupp eller för att alla inte har samma intressen helt enkelt. För det är gruppens intressen som bestämmer vad man ska läsa. En del gillar poesi, andra vill helst ha mycket bilder, ytterligare andra vill helst läsa om bilar. Vissa vill alltid läsa en ny text, medan andra vill repetera sådant som man redan har läst. Precis som för oss alla.  

 

Om hon inte vet vad hon ska läsa för gruppen, så brukar Bitte utgå från och visa upp framsidan av boken. Vad tror ni om den här boken? 

En bra framsida brukar skapa intresse och läslust. Sedan händer det förstås att man läser baksidan på boken också, för att se om den är någonting för gruppen. 

 

Men, någonting som de flesta tycker är spännande och som gör att man gärna fortsätter att läsa är "följetongen".  Det betyder att Bitte delar upp en bok i flera delar. "Följetongen" ger ett ökat intresse och en ökad läslust. I början av samtalet kan man då prata om vad som hände sist, för att summera och jobba upp intresset för texten. 

 

Miljön är också viktig för läsningen, menar Bitte. Mysiga kuddar, en soffa att krypa upp i och gott fika kan motivera även den ovana läsaren.

 

För att hålla kvar intresset under läsningen så stannar Bitte ofta upp och pratar om bilder, annorlunda ord och fakta. Det leder ofta till roliga diskussioner och håller uppe intresset för berättelsen. Samtalet med gruppen är också viktigt för att se att de hänger med. 

 

Ibland väljer hon att inte läsa allt, utan snarare förklara vad någonting betyder. Genom att ändra sitt röstläge och ge många exempel kan även "tråkiga" informationstexter blir intressanta. I stället för att prata eller läsa om abstrakta ämnen som "politik" så väljer hon heller konkreta ämnen som är mer bekanta för gruppen, som "färdtjänst".

 

Som läsombud jobbar Bitte ibland med film. I hennes grupper är Astrid Lindgrens filmer väldigt populära. Men oftast koncentrerar hon sig på böcker. Medan många tittar på film när de är ensamma, så är det många som saknar böcker och möjligheten att läsa dem i hemmet eller boendet. 

 

Men hur vet hon att texten är på rätt nivå, är lagom lätt eller svår för läsaren? 

Det är svårt att hitta rätt bok, men det är lättare om man arbetar med samma grupp gång på gång, menar hon. Då lär man känna gruppen och vet vad de gillar och vad som inte fungerar. Det som är viktigt, är också att det numera finns lättlästa skönlitterära och faktaböcker för vuxna. Att läsa en bok som är skriven för barn eller ungdomar för vuxna blir inte alltid så spännande. Om man upptäcker att boken är för svår eller för lätt, så får man backa och välja en ny bok. 

 

Berättat för Sara Rydin av Bitte Sahlström, läsombud i Östhammar och Årets läsombud 2018

Ämnen: Share