Inlagt av Sara Rydin
Vi möter ständigt texter i vårt samhälle. Har du någon gång besökt ett land där du inte förstår språket och kanske inte ens känner igen alfabetet? Då har du fått en liten inblick i hur det kan vara för en person med utvecklingsstörning. Den som inte kan läsa eller inte förstår texter blir utanför. Men oavsett funktionsnedsättning är det en demokratisk och mänsklig rättighet att kunna vara delaktig i sitt eget liv och i samhället. Det är allas funktionsrätt.
I projektet Begriplig text och information kommer vi att skaffa oss mer kunskap om hur text och information kan utformas för att många fler ska förstå. Personer med utvecklingsstörning behöver lättlästa texter, med innehåll, språk och form som är enkla att förstå.
Dessutom kommer det handla om att utvidga textbegreppet – att komplettera (eller ibland ersätta) texten med uppläsning, symboler, bilder, film, tecken. Också sammanhanget är viktigt för förståelsen. Får jag exempelvis tid på mig att läsa texten? Och det ska vara lätt att hitta den lättlästa texten!
Förutom den begripliga texten och informationen vill vi från FUB också lyfta fram förmedlarna – de som läser artiklar, böcker och information med och för personer med utvecklingsstörning som inte själva kan läsa eller som har svårt för att läsa.
Läsombud och högläsare
Förmedlaren kan vara ett läsombud eller en högläsare. Läsombuden kom till på initiativ av FUB och Centrum för lättläst för över tjugo år sedan och är personal inom LSS-verksamhet som inspirerar till läsning, ordnar högläsning och hjälper praktiskt till exempel med att komma iväg till biblioteket. Studieförbundet Vuxenskolan var och är fortfarande viktiga för att utbilda Sveriges idag 5000 läsombud. Numera finns även högläsare, som är anhöriga och andra frivilliga som ordnar lässtunder. På www.mtm.se/lasombud finns mer information, inspiration och material om att vara läsombud eller högläsare.
Andra förmedlare
Alla som arbetar för personer som inte läser själva, är någon gång förmedlare av texter. Det kan också vara en studiecirkelledare eller en handledare på en arbetsplats eller daglig verksamhet. Ibland förmedlas texter spontant som när någon i affären läser skyltar eller en kollega hjälper till med ett brev.
Delaktighet och demokrati
Vi kan ha gemensam läsning med böcker av alla slag, olika sorters tidningar, samhällsinformation och mycket annat… Lättläst såklart. Även en uppläst text behöver vara lätt att förstå för personer med utvecklingsstörning, som har svårare att förstå än andra.
Vi kan läsa information om politik och nyheter om vad som händer i samhället, för att kunna rösta till exempel. Men läsning kan också ge glädje eller beröra oss på andra sätt. Vi får kunskap och förståelse om saker i livet – en hobby, relationer, sex, sorg, åldrande...
Förmedlarens viktiga roll
Begripliga texter som läsaren kan ta till sig på egen hand och i sin egen takt är bra. Men många kan inte alls läsa, eller läser med mycket besvär. Även deras tillgång till texter genom en förmedlare kan bli deras egen läsning om den görs på deras villkor.
Den som förmedlar texter kan se till att människan och texten möts på rätt nivå. Förmedlaren kan ha en dialog om texten. Förstår alla? Behöver vi gå ifrån texten och istället prata om den tills alla förstår?
Kanske tror du att det finns personer som inte kan ha glädje av läsning? Det tror inte jag. Vi behöver bara fråga oss på vilken nivå hen förstår och vad hen är intresserad av, och sedan läsa tillsammans i ett positivt sammanhang för att livet ska bli rikare.
Victoria Sjöström, FUB
Läs om utvecklingsstörning på www.fub.se/utvecklingsstörning
Läs om lättläst på www.mtm.se/produkter-och-tjanster/lattlast/om-latta-texter/
