Inlagt av Sara Rydin
Januari 2004 förändrades Karin Zättermans liv för alltid. Hon fick då en hjärnblödning i vänster hjärnhalva som berodde på en medfödd missbildning. Tack och lov var Karins man hemma den där morgonen när hon vaknade med en kraftig huvudvärk som ökade, och han tog henne till sjukhuset.
– Jag kunde varken prata, läsa eller skriva, säger Karin som efter ungefär två år hanterade språket bra igen.
– Hela språket var påverkat. Dessutom var grammatiken borta. Fortfarande är det svårt med prepositionerna.
Genom att läsa repliker ur en Bamsetidning tillsammans med sonen kom talet sakta tillbaka.
– Det började med att han läste högt för mig. Efter ett tag övertalade han mig att försöka läsa Lille Skutts repliker som han tyckte var lätta. För mig var det en kamp men det fick igång mitt tal igen, säger Karin.
Vägen tillbaka har varit lång. Men hon tycker själv att hon klarar sig bra.
– Ändå är det är en livslång rehabilitering, säger hon. Det märker jag med mitt jobb. Jag har svårt att hantera telefon och får upprepa frågor, med mera.
Det tog sju år innan hon var tillbaka i arbetslivet igen, och då på en 25 procentig tjänst som ekonomiassistent. Sedan två och ett halvt år tillbaka jobbar hon halvtid med att bland annat skanna leverantörsfakturor.
– Jag är mycket glad över att få möjlighet att kunna jobba igen
Karin är också ordförande i afasiföreningen i Jönköpings län och ledamot i Afasiförbundets styrelse. Hon föreläser och delar med sig av sina erfarenheter av afasi.
Vilket stöd har du fått utifrån?
– Logopeden var mycket viktig, och datorprogrammet Lexia. Från Försäkringskassan fick jag program med talsyntes, ordprogram och rättstavning som hjälpmedel.
Talet kom tillbaka genom att öva och öva:
– Jag försökte prata så mycket jag bara kunde. Eftersom jag har två barn insåg jag att jag måste kämpa på för min familj. Det gällde att våga! Det gör inget om man säger något fel, det är bättre att våga. Men varje skada är unik – det beror mycket på var i hjärnan skadan finns.
Karin tycker om att läsa och hon läser mycket. Ganska tidigt efter hjärnblödningen fick hon en talboksspelare av sin logoped.
– Det gör att jag både läser och lyssnar på böcker samtidigt! Då blir det mer flyt i läsandet. Om jag bara försöker lyssna hänger jag inte med.
Detsamma gäller för långa artiklar i lokaltidningen, då vill Karin helst både lyssna och följa med i den tryckta texten. Korta nyhetsnotiser läser hon helst i tryck.
– Jag har nyhetstidningen 8 Sidor också. Ibland läser jag bara texten medan jag ibland lyssnar och läser tillsammans.
Kommer du någonsin bli helt återställd?
– Nej, inte helt och fullt! Tomas Tranströmer skrev en strof som jag tycker ger svaret på det: ”Skäms inte för att du är människa, var stolt! Inne i dig öppnar sig valv Bakom valv oändligt. Du blir aldrig färdig, Och det är som det skall.”
TEXT LENA BOQVIST, Läsliv 2/2017
FOTO JAN-ERIK EJENSTAM
Text och bild kommer från tidningen Läsliv 2 2017. Vi tackar redaktionen på Läsliv för att vi fick möjlighet att sprida informationen på Begripligtext.se.
Läs Läsliv 2/2017 här.
